jag tror de e fia nr två.... ah iaf tobbes syster....

jag tror inte jag har kommit så långt i bearbetningen att jag vågar prata med dig om de så jag skriver la det här ist för då slipper jag se reaktioner... du kanske klandrar mig sen eller dumförklarar mig men jag e redan dumförklarad för resten av mitt liv för valstadtiden så du får dumförklara mig lite till... ;) för nu har jag ju ändrat på mig de borde folk som kände mig då å nu ha märkt :P :D

hm jag skriver ju mkt om mitt utseende banta och vad jag äter o skit.... o igår skrev då fia en kommentar om att jag e mal o inte behöver bekymra mig om att gå ner i vikt o hitta kläder.... o då skrev jag till henne att jag skulle förklara jag vet att jag inte pallar o prata om de så jag skriver om de för så långt kan jag stå upp för de….

Jo de började nog på valstad när jag var ihop med moppekillen…. Jag klandrar inte honom för detta men de var en tid som fucking inte var kul…. De va en riktigt ond cirkel… ah han var klen o jag var feg så jag tog smällarna från han…. Jag lätt han slå mig och jag skadade mig sj ( det vet la de flesta redan om) men jag mådde just då bättre av de.

Iaf efter han hade slage mig bad han om ursäkt o allt skulle va bra men eftersom han hade dåligt samvete så köpte han allt jag typ ville ha till mig… sa jag gud vad jag e sugen på godis så köpte han godis. Osv.. så jag åt hela hela hela hela tiden… resultatet kommer ni la kanske ihåg….. annars här har ni en påminnelse….

iaf en dag då det hade tagit slut med chrille o jag vaknade ur min rett så deppiga vardag när någon på tåget sa, dra ner din tröja vi vill inte se din feta mage, då fick jag typ panik jag ställde mig framför spegeln och insåg då att fy fan han har ju fett med rätt...

 

så jag började gå.... varje dag gick jag en promenad.... ist för o gå på mitt dåvarande jobb på vandrarhemmet sprang jag mellan grejerna...

jag åt ingenting av de mamma gav med mig till mat och slängde det ist.... men de hjälpte inte... kände jag så till slut efter mycket om o men under sommarlovet gick jag på toa o spydde upp allt igen...

(när jag skriver detta nu känner jag mig själv ganska patetisk o vet egentligen inte hur jag ska uttrycka mig)

hm iaf så blev jag ihop med ted....

o skolan började igen alla tyckte att jag hade gått ner som fan redan.... men de tyckte inte jag jag såg inte de.... o jag sket i de med fr tillfället.... ted var alkoholist o att hjälpa han eller iaf försöka hjälpa han drog ur mig mina krafter så jag sket i att träna o banta för tillället....

jag började igen runt jul då vägde jag nog 65 kg. när jag började från första början vägde jag 70 tror jag om jag kommer ihåg rätt...

hm iaf till jul började jag igen o gå ner i vikt o börja gå å grejer....

jag tränade varje dag o inte bara en gång jag åt så lite som möjligt när ingen såg på å mkt som möjligt när flk såg på för att visa utåt att det inte är något el på mig.... jag gik till toa o lät allt komma upp igen...

hur mkt jag än gick ner så ville jag gå ner mer.... det sjuka var dock att tittade jag mig i spegeln så kunde jag säga att jag såg snygg ut var helt perfekt o behöver inte banta mer....

men så fort jag ställde mig på vågen så vägde jag ör mkt..... jag vägde till slut 46,5 då såg jag enligt många för smal ut själv trivdes jag med utseendet som fan men vikten på vågen var för mkt redan.... när mamma började snacka om att om jag gick ner mer o grejer skulle hon lägga in mig vägde jag mig inte mer ör att jag inte ville att hon skulle se att jag hade gått ner...

o eftersom jag då inte hade tvånget att gå ner mer så gick jag inte ner mer.... men succesivt gick jag upp mer o mer igen....

etersom jag inte behövde gå ner enligt spegeln behövde jag inte heller spy och då slutade jag med denna skiten problemet e ju bara att eftersom jag aldrig bearbetade detta så finns prblemet med viktfixering kvar....

problemet ligger inte i att jag går på toa o spyr de gör jag inte... problemet ligger inte i att jag ser mig själv som fet eller tjock.... problemet ligger i fixeringen av vikten jag vet vad jag vägde innan sommaren..... typ 52 o d e för mkt sen dess har jag gått upp mer =( så d e absolut för mkt nu ska jag gå ner jag ska träna o äta mer nyttigt o mindre.... de måste jag ju gå ner på...

hm min kille jag har nu e underbar på alla sätt o vis o helt fantastisk o egentligen e jag inte den som ser ut på ett vist sätt för att en kille tycker nått men meningen

*jag skulle aldrig vara ihop med en ful tjej*

skrämmde mig lite då jag själv tycker jag e rätt ful om jag inte väger 46,5.... o ser ut som det....

nu ska jag banta banta som an o hålla det där för det är där jag mår bra...

egentligen kanske jag inte ska bearbeta min vikt annars mitt sätt att tänka på OM min vikt.... men jag vet i fanken hur jag ska göra de å då är det bättre o komma till drömutseendet... :S

detta e jag nu.....

detta vill jag vara :S