Ja för en månad sen låg Nora och jag på Västerviks sjukhus höll pappa Ola har handen och försökte med sista Förenta krafter få ut dig lilla hjärtat. Svetten rann, smärtan var på topp och energin var egentligen slut för länge sedan. 

Vad jag då inte visste var att det var 1.5 timmar kvar av svett blod och plågor. 

 

Men när du äntligen kom ut, när du äntligen skrek på mitt bröst, då var det värt all smärta i världen då kunde jag tagit hundra gånger värre smärta för redan första sekund älskade jag dig så högt så jag kunde gjort vad som helst för dig. Du är nu det min värld kretsar kring. du är det mest fantastiska som hänt mig. Tackar mig och din pappa för fy vad vi fått en underbar söt liten flicka. Pappa och jag älskar dig så sjukt mycket. Du är det finaste som finns. Straxt efter kommer din pappa som nu alltid kommer ha en plats i mitt hjärta oavsett vad som händer. Jag älskar er. Puss