kapitel 3

Att hänga hemma ensamt i ungefär två månader är inte det roligaste man kan göra. Läsa böcker och ha kul! Haha.

Men som jag minns, om jag nu minns rätt, var det den sommaren en av mina nuvarande bästa vänner kom in i bilden, Emmy. Jag vet inte om jag minns rätt och det var den sommaren.

Men hur som helst så är Emmy dottern till en gammal lärare (Gunilla) som jag hade på mellanstadiet som jag tyckte om väldigt mycket. Jag skulle nog hälsa på henne och så fanns Emmy där. Men vi var inte mycket med varandra iallafall inte den sommaren.

Jag minns som sagt inte när det var, då Emmy kom in i bilden men hon gjorde det någon dag och det är jag glad för.

Hon gav en hopp...

Men det hände fler roliga saker den sommaren. Det var att skolan hade fixat ett läger och jag kom med. Jaaaaa, tänkte jag, det kommer att bli kul.

Det fanns bara ett problem Therese, ja ni ser rätt, min underbara vän Therese hade kommit till Målilla (vi hade sedan påsklovet, då hon var här också, brevväxlat med varandra jag hade sovit över hos henne och från den dagen kallade vi varandra för syrror) och nu var jag tvungen att åka ifrån henne i hela fyra dagar!

Men jag ville så gärna lära känna några nya personer.

Jag åkte iallafall på lägret i tron att Therese skulle vara kvar efter att jag kom tillbaka.

Lägret blev inte så kul som jag trodde. Folket tyckte nog inte om mig, och jag satt mest med ledarna och lyssnade på vad dom sa. Det kanske var det som var problemet? Att jag satt med dom? Men jag menar jag försökte vara med dom andra ungdomarna men dom drog sig undan kändes det som. Ville inte vara med mig, Det stora felet mig. Ibland sa jag vad jag tyckte. Men särskilt kul var det inte. Och absolut inte så kul som jag trodde att det skulle bli.

När jag efter egentligen fyra tråkiga dagar kom tillbaka till mitt lilla Målilla och mitt hem och som jag trodde, Therese min syrra, blev det inte så bra heller. Det blev bara en besvikelse, en upplevelse som kändes långt in i hjärtat.

Jag åkte till Ulf, där bodde dom. Ulf och Elisabeth (så heter Thereses mamma) har varit ihop och det är därför Therese och Elisabeth alltid var hos han om dom var här i Målilla. Men iallafall när jag kom till Ulf så fanns inte Therese där. Dom hade åkt, Åkt ifrån mig igen.

 

 

 

Svika eller ej

 

Jag är arg

Arg och ledsen

På...

... DIG

Till andra skriver du efter en vecka

Till mig ringer du inte ens efter en vecka

Det är jämt jag

Mig du sviker

Inte kan du väl rå för att du åker bort hela tiden

Men du kan ju iallafall ringa

Eller skriva,

Du skriver ju till andra också

Svik mig aldrig mer

Eller vill du känna hur det är?

 

 

Och det kändes som ett svik.

För du hade sagt till mig att nu ska vi stanna här. För alltid. Men så kom jag och du var borta. Och inte skrev du heller.

Då blev jag lite lessen för till Carro hade du skrivit efter en vecka.

Men jag hade ju iallafall lyckats bra med att sälja för pandaklubben. Iallafall om man tänker på att jag sålde för andra gången åt pandaklubben. Det var en sak jag var bra på! Att sälja! Jag hade sålt en massa teckningar innan och vykort som mamma och jag hade gjort ihop. Det var alltid kul att sitta med mamma och göra dom där vykorten, vi sålde för 20kr med kuvert (som vi också hade gjort själva) och 15kr utan. Folk tyckte om våra vykort med kuvert som vi så omsorgsfulla hade suttit och gjort. Vi hade pressat blommor som vi tejpade (med ytterst små tejpbitar) på olika färjade papper i A5 format och vek i mitten.

Från början var det så att det var mamma som tecknade, men senare var det jag som tog över när jag märkte att jag också kunde det! Särskilt en kund var bra! Weine heter han. Han köpte alltid! Vad jag än kom med så köpte han. Och han gav inte lite heller. Särskilt bra gick det att sälja efter att en äldre dam hade gett mig tipset att alltid öppna min pärm redan innan jag ringer på hos folk, så att folk kunde kolla på mina saker innan dom sa nej! Det funkade bra, för då fick folk se hur det ser ut! Och det gick såklart mycket bättre i början av månaden då folk just hade fått sina pengar. Många, iallafall vissa köpte nog bara för att dom tyckte lite synd om mig. Men jag vet inte. 

Iallafall var jag rätt nöjd med att ha sålt för 4096 kr till pandaklubben. Och själv tjänat ihop en stereo och dessutom lite extra fickpengar både av wwf:n (pandaklubben) och så gav folk mig alltid lite extradrix!

Men dock så var lovet en dag över och skolan började.

 

 


kapitel 2

Kapitel 2

 

 

Efter en lång sommar var det dags att börja 7:an, högstadiet.

Åååh, vad coolt nu får jag åka buss, då är man ett snäpp coolare än dom andra är, tror man, fast om man tänker efter så är det en helt normal sak att åka i en buss till skolan. Men visst vill man tro att man är cool så får man ju det!

Trotts att man tyckte att det var coolt, så var jag rädd för vad som skulle hända, vilka man skulle träffa och hur det skulle bli.

Skulle det bli bättre? Eller sämre?

Till slut satt jag iallafall på bussen och åkte till skolan, den nya klassen och dom nya lärarna.

Jag hade hamnat med tre stycken ur min gamla klass.

Malin, Sara och Therese. Dom var rätt ok. Men jag tyckte att Sara är en bitch.

Malin hade i fyran och upp till 6:an, då allt började hända mig varit min bästa vän.

Men hon svek mig.

Jag vet inte om det var så att hon tyckte att Therese var mer spännande eller om det var för att ”skolans tjej” bråkade med mig.

Men Malin var i alla fall inte med mig. Hon svek mig. Fast jag fattade det inte då. Jag tog det bara som det var! Malin vill inte och då är det bara till att acceptera.

På lektionen hamnade jag bredvid en kille som hette Robin. Det var lärarna som bestämde vilka vi skulle sitta med och det var bestämt att vi skulle sitta tjej och kille iallafall i början.

Robin visade sig vara en redig mobbare.

En som jag skulle lära mig att stå ut med i framtiden och som fick med sig en massa andra att mobba mig.

Veronica som ”skolans tjej” hette hade ju också hunnit sprida lite rykten.

Och ryktet om Lucie är smutsig hade också nått skolan. Så också dom, som egentligen inte kände mig eller visste ett skit om mig, drog sig undan.

På första rasten gick jag till en tjej som heter Isabella och frågade ifall jag fick vara med ”dom” på rasten. ”Dom” var Isabella, Johanna, Anna och Albulena som gick i min klass.

Då svarar hon: ja om vi inte har något annat för oss, så får du nog det, men idag har vi annat för oss.

Det gjorde så ont i mig, när jag senare såg dom sitta på en bänk och prata.

Jag trodde det var fel på mig.

Men egentligen kände dom mig ju inte. Men det var iallafall fel på mig. Jag var nog så ful så dom bara inte kunde vara med mig. Jag vet inte men det måste ha varit det att jag inte såg ut som dom. Jag har liksom alltid varit lite mullig och inte sett ut som dom andra. Jag hade då killkläder på mig med trivdes med det. Och jag sminkade mig inte.

Säkert hade dom också hört mycket om mig av Veronica.

Varje dag blev det värre och jag drog mig tillbaka till biblioteket eller satt ensam framför lektionssalen och väntade på att vi skulle börja.

Det var segt och det kändes ensamt, till den dagen då det började en ny tjej i parallellklassen. Jag tyckte att hon verkade trevlig.

Jag sökte mig till henne fastän hon redan var med Paula, Anna och Therese Lord, ett par tjejer som gick i samma parallellklass som hon.

Jag märkte att hon går i samma grupp som jag och började till slut prata med henne innan en datalektion som vi hade ihop.

Vi kom fram till att hon heter Therese också och att hon hade flyttat till Målilla det vill säga att hon då bor i samma by som jag.

Vi blev vänner och en ny och nästan rolig tid började. Jag kom med i gänget. Jag tror det var mest genom Therese, min nyfunna vän. Fast jag var ju med Anna, Paula och Therese Lord (från och med kallar jag henne Therese L) som den andra Therese heter också.

Therese L minns jag som darrig och liten, ganska blyg var hon också och det var så hon skilde sig från oss andra. För vi andra var nog ganska så högljudda eller vi sa iallafall vad vi tyckte. Efter ett tag blev vi kallade för töntpatrullen.

Fast vi blev säkert bara kallade så för att jag var mobbad innan. Det tror iallafall jag i mina svarta stunder. Att det var mitt fel att det blev så. Nu i efteråt tänker jag så. Då, då tänkte jag aldrig på det, jag tog det bara som det var.

Men man vet ju inte vad som gick för sig i Robins, Kims, Thobias (inte den Thobias jag i 6:an hade varit kär i) och Rickies huvud.

Det var dom som mobbades värst.

Allt var bra och Therese och jag blev bästa vänner. Livet kändes underbart och jag trodde att allt nu hade löst sig. Men om man är som jag så slutar det inte lyckligt.

För Therese flyttade utan att jag ens visste det innan och jag fick inte reda på det av henne heller.

Det var en lärare som hette Karin som kom till mig efter att skolan var slut och sa att Therese, min bästa vän hade flyttat.

Jag gick helt bedövad till bussen och kände inte att tårarna rann. Jag kunde inte fatta att vi efter 2 månader kunde vara så bra vänner. Men vi var det och jag saknade henne kolossalt.

 

 

 

Känslor

 

Jag hör hur regnet slår mot fönstret och rinner ner

Som tårarna mot mina kinder

Jag hör hur en bil kör förbi

Det låter som vattenfallet av mina tårar

Jag ser att vägen utanför är tom

Och det är så jag känner mig

För att vi kanske aldrig mer ses

 

Jag luktar en lukt som erinrar om dig

Och jag börjar gråta ännumer

Det känns som om du har svikit mig

Men du kan inte rå för

Du har ju i alla fall en redig kompis där du bor

Och känner kanske inte som jag

Men jag har ingen alls redig kompis här

 

Men allt rasade ju som tur var inte, jag hade ju Anna, Paula och Therese L kvar.

Trodde jag.

Det funkade ett tag men sedan svek dom mig också iallafall Paula och Anna.

För Paula och Anna satte sig helt plötsligt vid andra bord som Therese L och jag vid maten och drog sig undan på rasterna.

Avkopplingsprocessen började efter jullovet i 7:an.

Så då hade jag enbart Therese L kvar och om jag ska vara ärligt nu i efteråt så var jag nog bara med henne för att jag inte ville vara själv.

Det var nog den tiden jag började gå hos den där kuratorn också. Birute hette hon. Hon var inte alls bra och jag tyckte inte ett piss om henne. Hon hade långt ljust lockigt hår och älskade lila kläder! Dom störde jag mig på! Usch! Men visst det passade henne! Men kläderna i sig var fula! Fast på henne blev dom nästan snygga! Hon flaxade jämt så otroligt mycket med sina ögon! Det var så himla störande! Man började nästan flaxa själv och då blev man förbannat på sig själv, bara för att man tog efter henne och la ganska fort ner det igen!

Till slut var det så att jag mådde sämre när jag gick ut ifrån hennes himla kuratorn, än när jag gick in. För vi hade nämligen lyckats bråka rätt rejält. Jag minns särskilt två situationer, jag hade klippt mig igen och det var en killfrisyr, då säger hon: har du klippt dig? Men det är ju en killfrisyr, så kan man väl inte ha som tjej?! Jag blev faktiskt ledsen och tyckte att hon var helt dum i huvudet.

Den andra saken var strax innan hon slutade på vår skola! Hon sa att hon snart skulle sluta. Och på något sätt så skrek vi mer och mer på varandra! Jag stod upp och kollade på hennes fina kaktusar! (Det var nog det enda fina med det där fula kuratrummet) hon frågade ifall jag ville ha en! Ja det var klart att jag egentligen ville ha en! Dom var ju så fina! Men att ta emot något av henne gick mot mina principer. Denna gång (det var sista om jag minns rätt) sa hon precis innan jag skulle gå: jag ska be en bön åt dig varje dag! Och jag som inte är kristen skrattade nästan ihjäl mig! Jag gjorde det såklart inte framför näsan på henne, men inuti garvade jag! Det enda jag kommenterade till det var att jag sa: det behöver du nog inte jag tror inte på gud och dom (bönerna) kommer ju inte fram ändå så det är meningslöst! Och om det skulle finnas en jävla gud (så sa jag ordagrant) så skulle han ändå inte hjälpa mig, för det hade han aldrig gjort tidigare heller. Så varför fan skulle han göra det nu?

Och hon tjafsade jämt om sin tystnadsplikt som hon ändå inte höll. Men som tur var skulle hon ju sluta! För jag menar hjälpa gjorde hon inte särskilt mycket! Och egentligen var hon bara bra för att jag slapp engelskan då och då! Eller en och annan lektion som jag inte tyckte om! Tyvärr var jag tvungen att offra några av mina så älskade håltimmar för det också! Men jag hatade henne!

 7:an gick och sommarlovet kom.

Skönt kan man tycka! Men egentligen inte.

 

 

 

 

 


hittade en gammal bok

näör jag var 16 år så skrev jag en bok eller ja. kanske inte en bok kanske bara ett häfte. iaf så ska jag nu lägga ut detta här och visa er. jag ska lägga ut ett kapitel varje dag ( om jag kommer ihog. ni får gääärna kommentera osv om ni vill kommer själv inte ihog riktigt vad jag skrev så lämnar ut mig väldigt mycket. här kommer iaf kapitel nr 1.
 

Kapitel 1

 

Allt började ungefär för 16 år sedan då ett litet sperma träffade på ett egg i min mammas mage och började växa till ett liv.

Livet ploppade sedan ut ur mammas mage och kallades Lucia Laureen Rappich den 19:e juli 1989.

En liten unge som min mamma så mycket hade glatt sig åt! Men som i många fall blev ett stort fel iallafall efter hur jag tänker ibland. Ett enda stort fel och misstag.

Det lilla knytet växte hur som helst till sig och blev så stor att det började 1:an.

Vänner, nej det ska man inte tro bara ett par få typ två eller tre stycken.

Fast det är klart att mobbad var jag inte men livet var inte så kul heller. Dom få vänner jag hade dom var inga jag var med på fritiden, inte ofta iallafall!

Utanför vårt hem, fanns det ett litet grillhus, det var ett sådant av betong som man kunde sitta i och grilla, satt det ungdomar som rökte och drack på! Dom var ungefär 16-18 år gamla och förstörde redan sina liv. Fast mig var dom alltid snälla mot! Det var bara dom vuxna som störde sig på att dom satt i trappan på vintern och störde. Vilket jag förstår. För när dom var redigt fulla kunde det hända att glas i fönster som fanns i trappuppgången var sönderslagna.

Åren gick och min familj bestämde sig för att flytta. Flytta till ett nytt land. Ett land, där jag bara hade varit på semester innan! För varje lov som fanns åkte vi hit, hit till Sverige. Det var spännande och samtidigt var jag rädd för hur det skulle bli. Jag kunde inte språket och kände ingen alls.

Ändå så hoppades jag på att det skulle bli bättre!

En dag så började det! Skolan, jag skulle börja skolan här! Jag skulle alltså efter att ha gått i en tysk skola i fyra och ett halvt år, börja i en svensk skola!

Det gjorde jag! Och fastän jag inte kunde språket, så var det bra!

Jag fick kompisar och jag trivdes, fast efter skolan kom jag hem, och grät för att jag inte kunde förstå vad barnen sa! För jag hade såklart inte lyssnat på mamma och lärt mig lite svenska innan. Nej jag ville gå min egen väg och trodde väl att så fort jag satt en fot i den nya skolan skulle jag prata flytande svenska.

Men så var inte fallet! Men barnen försökte med sina händer, ben och ljud förklara för mig vad dom menade. Första rasten minns jag! För att på svenska är kom precis som på tyska! Jag stod vid ett träd och kollade ut i världen. Då kom Veronica med alla andra tjejer och Veronica sa: kom! Och drog med handen genom luften för att visa vad hon menade. Men jag förstod ändå för det var ju samma på tyska och svenska. Till slut var hela klassen samlad på ett ställe och dom försökte lära mig namnen på djuren minns jag!

Efter drygt en termin kunde jag någorlunda förstå dom och jag kunde få dom att förstå vad jag menade. Det gick bra! Om man jämför den svenska skolan med den tyska så är det så himla mycket enklare. Så på matten där dom höll på med gångertabellen, satt jag och hade svensk lektion, för att gångertabellen kunde jag sedan tvåan flytande. Det enda problemet var att jag inte kunde ett ord engelska heller och dom hade haft engelska sedan tvåan.

Men det visade sig att inte heller det var ett problem. För att jag kunde tack vare min mamma som är bland annat engelsklärare, lära in engelskan på sommarlovet.

Till jag blev kär i 6:an, i en kille som heter Thobias var allting bra. Jag var nog blind av kärlek. Han sa att vi var ihop, men det var vi inte. Han lekte och drev med mig. Genom honom började jag bråka med en av ”skolans tjejer” som innan hade varit en av mina bästa vänner.

Han kom också på att lucie (som kan uttalas lutzi) rimmar på smutsig. Dom drog sig undan för mig som om jag var en pest.

Eller vi (Veronica och jag) kanske redan mycket tidigare började bråka. Jag vet det inte redigt nu i efteråt, om det var så att vi började bråka för att killen sa en massa saker till henne att jag hade sagt eller om det var så att det började med en massa småbråk vi hade innan, men idag vet jag att det var vi båda som gjorde fel i vilket fall som helst!

Iallafall ledde bråket med henne till att folket hatade mig. Det kan vara så att vi började bråka för att jag gjorde som jag ville och inte som andra tyckte. Eller så kan det bara vara så att dom tyckte att jag var uppkäftig eller så ville dom bara ha uppmärksamhet av ”skolans tjej”.

Och det är klart att då stod jag där, långt ifrån slutet av 6:an, kändes det som, alldeles själv, en halv termin kvar, och fick gå min egen väg.

Men det var iallafall då allt började hända i mig, det var då jag började tro att jag är ett stort fel, att det är jag som är ett stort misstag.

Men ändå var jag rätt säker på mig själv och överskattade nog ofta mina kunskaper.

Men som tur var har varje termin ett slut och sommarlovet börjar!

Det vill säga: min första redigt ensamma sommar!

 

 


ny helg nya upplevelser.

jaha då har de vart en ny helg. har vart ledig nu 4 dagar. egentligen vet i fan vad jag använt mina lediga dagar till men något vettigt har jag allt gjort.
 
på fredag hade vi fredagsmys hela familjen som vanligt d e ju nästan samm sak varje fredag men olika onyttiga saker till :P
 
vi brukar spela något ihop ute om vädret tillåter och sedan sitta och spela sällskapsspel. sen brukar vi kolla på film ihop och käka massa gott till typ godis poppcorn och chips. alltid finns de nått o välja på så lla har nått å äta. vi dricker nått gott till också.
 
på lördagen gick vi på marknad men de va faaan så kass den var. itne ens barnen handlade upp sina pengar de fick för de va sååååååå rörigt. träffade på lite roligt folk med som bland annat elin som jag itne träffat på flera år.
måste verkligen dra till högsby en helg o festa lite de va ju dölänge sedan.,.... men då e de ju de där med sovplats o skit.
men de löser sig alltid.
 
ja men iaf sedan lämnade vi barnen hos vår spontana barnvakt som jag inte nämner vid namn ut ifall att..... iaf TACK SÅ MKT ER TVÅ FÖR JAG VET ATT EN IAF LÄSER!!!!! TACK TACK TACK TACK TACK. verkligen uppskattat när folk kan ställa upp akut och verkligen hjälper till..... vi hade skitkul för vi åkte till jossan och förfestade lite och sedan så gick vi på marknadsfesten väl där så vare dock inget folk... :P men de va rätt amysant iaf. skönt att komma ut med ola lite självsa utan barnen ibland. mkt mkt roligt iaf.
 
på söndagen var ola bakis men inte jag... så vi byggde en skattkista till linus ska bygga klart den imorgon ska sätta dit lite detaljer. jim ville inte va med så han spelade data eftersom de regnade på förmiddagen.... men linus ola o jag hade skitkul :Do den blev riktigt fin också. :D ska ta kort när den e klar :D
o lägga ut. :D
 
jaha nehe nu ska jag kolla nån film. ola e ju hois sin bror o lagar datorn eller nått...
 
puss o kram till er.

trööööööttt

fy fan jag e så fruktansvärt trött.... trött trött trött jag vet itne ens hur jag ska hålla ögonen öppna... men idag måste jag verkligen ta tag i lite kartonger så detta blir ett hem.
 
jobbar till två idag sedan äta o sen ska jag hålla på å styra.... har ju itne styrt så mycket eftersom vi hade lägenheten som ett jävla påhäng som e inlämnad nu och dessutom hade jag semester som jag itne gjrot nått i huset eller lägenheten på och varje ledig dag har vi inte använt till detta o så fort d e fint ute så måste man ju faktiskt vara ute o njuta. men nu idag ska jag verkligen ta tag i dessa jävla lådor. :D
 
ska också hänga upp gardiner i fler rum. nu har vi ju bara i finrummet nere och i linus rum och i köket och trappan resten av rummen får vi la se hur vi gör. e de nån som har lite gardner o sälja eller skänka så säg gärna till för vi har massa med rum o tacka.....
 
ne vad fan nu ska jag göra mig klar till jobbet. tack o hej.

glad eller ledsen?

ja ni.....
 
jag vet inte var jag ska börja men jag vet inte om man ska bli superglad eller skitledsen....
men idag vid middagsbordet så säger jim
lussan om pappa dör nån gång får vi bo kvar hos dig då för det vill iaf jag. jag vill bo med dig då.
linus sa direkt med en gång också att han också vill bo kvar med mig.
 
jag fick ju då förklara att hur mycket jag än skulle kunna ta emot dom så får jag inte det för dom har ju en mamma som dom får bo hos och det är dit dom kommer flytta om ola skulle dö. och att det ju är en självklarighet att man ska flytta till mamma om pappa e död och tvärt om. och jag sa ju till dom att pappa hoppas vi ju lever länge till så detta slipper inträffa då d e sjukt jobbigt med folk som dör.
 
jag vet faktiskt dock inte om jag ska bli ledsen eller glad. för självklart så blir jag ju rörd att dom tycker om mig så mkt att de vill bo hos mig och att de älskar mig o trivs med mig men självklart blir jag också ledsen. de har ju en mamma och de ska ju vara en självklarighet tt de älskar sin mamma och vill flytta till henne om pappa inte finns mer. för mig skulle de iaf vara en självklarighet men varför är det inte så i detta fall???
de gör mig som sagt var otroligt ledsen att de e på dett viset.
 
men som sagt var jag e sjukt glad över att barnen faktiskt acepterr mig för faktiskt så är jag ju ihop med ola och jag skulle aldrig vara ihop med han om barnen inte tyckte om mig. för faktiskt är det ju barnen som är de viktigaste i de hela. och nu älskar jg ola o ola mig och då är det jätteskönt att veta att barnen tycker om mig. skulle aldrig vilja barnen något ont och tycker det är tragiskt rent ut sagt synd att små barn ska behöva fråga sig den frågan ens.
 
iaf så älskar jag min familj och nu ska jag gå lägga mig straxt. sitter o snackar lite med angelica på msn men hon verkar ha gått upp i rök för hon svarar inte mer. men tycker om dig iaf så du vet de :D :D <3
kram på dig vännen. jag finns för dig om du skulle behöva mig och när du behlver mig. kram kram.

kärlek

ja på något sätt e de ju på helgerna de händer mest så det blir ju mest att jag skriver på helgerna.
kan ju börja med att säga att helgen har varit fullt upp som vanligt. och vi har vart på en sjukt kulig kusinträff... de va verkligen superkul att träffas alla och ha så trevlig och maten var supergod. :D barnen lekte och busade och höll full rulle.
och vi vuxna pratade och hade kul.
idag så kom linus och frågade mig vad en i-phone kostar. så jag svarade med att den kostar väl runt 5000 och då sa han hur många 100-lappar e de på en 1000 lapp? ja 10 svarade jag. så för en iphone behöver du 50 hundra lappar.
jaha sa linus, då ska jag börja jobba skithårt nu för en sådan ska jag köpa. vad tycker ni egentligen om de???? ska man låta honom jobba ihop pengarna och köpa sig en iphone eller ska man snacka bort deet och avråda honom jag menar om han jobbar för de och sliter för de o violl ha den ska han inte egentligen få köpa en då? så idag har han hjälpt till i trädgården i 1,5 timmar och slitit vilket jag tycker e skitbra. för hur eller hur får han ju lite pengar o även om den där iphonen aldrig blir av kan han ju köpa något annat kul för pengarna.
 
i vilket fall som helst ställde jag mig frågan hur fan allt blev såhär egentligen????
 
alltså på gymnasiet o även innan jag blev ihop med ola. hatde jag barn de va de värsta jag visste. jag skulle aldrig ha egna barn o de fick la duga för de va ju bara varannan helg vi skulle ha jim o linus de gick ju bra liksom. men visst de gick..... de va jobbigt de må jag erkänna. verkligen jobbigt de va ju inte vanan vid att va hos oss liksom på de viset o jag hde ingen aning om hur man gjorde med barn. det var jättesvårt för mig. men visst jag stannade kvar i lägenheten som var olas och barnens mammas gemensamma gamla lägenhet för att barnen skulle ha något kvar de kände igen o var vana med.... som en slags trygghet.
plötsligt skulle barnen bo hos oss.... och alla ställde massa krav på mig med saker jag itne redde ut. visst jag ska inte säga att jag hatade jim o linus men jag tyckte nog bara om dom lite svagt.... men ju längre de bodde hos oss (de flyttade till oss rätt snart pga vissa omständigheter) destu mer kul blev de o de växte mig verkligen otroligt nära hjärtat. jag försöker göra allt i min makt för att de ska ha de bra. och jag verkligen älskar mina tre grabbar. jim linus och ola.
nu har de ju som sagt var funnit en trygghet med oss och det känns bra.
 
så vi har liksom blivit husägare och köpt ett hus och ska renovera o ta hand om saker och ting själva och styra o ställa o ta hand om en trädgård och fixa och dona på ett helt annat vis än vad man gör i lägenhet.
 
jag går till och med i gräset UTAN strumpor. och ni som känner mig vet hur allergisk jag e mot fötter utan strumpor. jag hatar verkligen fötter dom är vidriga äckliga och hemska.
men jag går utan strumpor genom gräset i min trädgård.
 
ja visst jag har inte direkt gått ner i vikt och jag tycker inte jag e skitsnygg men jag e iaf nöjd med min tillvaro och det är okej att vara lite rund.... vilket aldrig inträffat för att jag tyckt men nu tycker jag att det ör okej. visst jag vill bli av med mina extra kg men d e inte så jävla akut och blodigt som det alltid varit.....
 
sedan den 29e maj 2010 har jag ett lyckligt förhållande, vilket innebär att jag vart i ett o samma förhållande i 2 år och 3 månader vilket är mitt längsta och ett av de få lyckligaste förhållanden jag haft,...
 
jag jobbar och sliter och står i och har ett fast jobb med fast placering och står stadigt med båda fötterna på jorden. jag älskar mitt jobb och ångrar inte att jag någonsin pluggade till undersköterska.
 
ja dessutom som pricken på iet och som ledande tillbaks till början till att hata barn och nu älska dom så blir jag numer besviken för ett negativt svar på gravstickan och vi jobbar för fullt på ett litet syskon till jim och linus. av fyra gör fem säg. när två blir tre. jag älskar mitt liv och jag är så nöjd med mitt liv och idag just i denna sekund kan jag säga att hela detta inlägget kom rakt ifrån hjärtat med lyckliga piriga känslor i hela min kropp....
 
men jag förstår inte hur lilla lilla lussan jag som fortfarande e 23 år ung kunnat bli så stor och vuxen när jag e så liten än egentligen. vilket ansvar vilket liv och vilken mening jag byggt upp och vad otroligt långt jag kommit. jag e iaf stolt. och ni som känner mig sen förr och vet allt jag vart med om ni tycker säkert det är lite knasigt ;)
 
jag var i skolan på högstadiet mobbad som bara den men nu har jag allt man kan önska sig. ett varmt käleksfullt hem med en underbar familj, trogna och kära vänner som betyder sjukt mkt och vissa mkt mer än andra, min mamma och hennes sambo som betyder sjukt mycket och ett jobb och två barn som acepterar mig fullt ut och som man verkligen har superkul med och som jag älskar.
VISST är MITT liv fantastiskt.
 
även att de finns veckor jag inte e å kul o handskas med o jag har mina svackor.

helgens och veckans bravader.

jaha,,,,, vad gjorde vi i helgen???
jo i fredags kom jag hem vid klockan fyra och då käkade vi efter de så mös vi med barnen. eller ja linus vart så jäkla tjurig och gnällig och grinig så vi sa till han att om han inte slutade fick han gå sova o han tjurade så han dfick gå sova. vi gav han ett par chnser o lugna ner sig, men han fortsatte o fortsatte och fortsatte. så han fick inte va med på fredagsmyset.....
tyvärr.... men så kan de gå...
 
på lördagen iaf så käkade vi frukost. alltid mysigt att käka frukost med familjen sitta o njuta av dagens första måltid med familjen... d e la skönt eller va säger ni???? är de inte den godaste måltiden på dagen???? ja iaf efter de så packade vi in ungarna och massa packning i bilen. (ja ungarna var hos oss i helgen trots att de va mammas helg.... ) ja men iaf så åkte vi till timmernabben. till annette och angelica. de har ju husvagnen där o hade bokat en stuga till oss som vi skulle tillbringa natten i med ungarna. vi hade som vanligt svinkul.... :D alltid kul med angelica så jag hoppas hon snart kan komma hit o umgås med oss o spela spel o njuta... hm men i vilket fall som helst så spelade vi spel och BADADE..... jag tror jag har blivit knäpp för jag frivilligt följde med in i de 17 grader IKALLA vattnet som jag hade kunnat dö i eftersom man nästan frös till is i de kalla. fattar inte hur ola kunde bada hur länge som helst och hug angelica bara kunde stå ut och säga att d e *rätt skönt*. nej fy fan men jag kände iaf rätt temperatur för jag kände att de va 17 grader kallt!!!!!

vi eller rättare sagt alla förutom mig spelade något spel med som jag nog fan ska göra till barnen med pinnar som man ska slå ikull och få rätt antal nummer på.... såg nog rätt så kul ut men jag ville inte va med. var med på minigolf o vann såklart.....
.......INTE!!!! och binga o vann flera miljoner!!!! INTWE!!!! men ola vann iaf en paket kaffe... herre gud vilket skämt... :P
men de va kul. faktiskt riktigt kul med både golfen och bingot...
 
jag ska också medge att jag börjat banta igen och för första gången ska jag göra de offentligt.... 70,0 har blivit 69. så ett kg mindre. får se även vad som händer denna vecka...
 
också e lägenheten helt klar o nycklrna inlämnade.... får se om man får någon påbackning eller liknande senare.... hoppas inte....
 
nehe nu hinner jag inte skriva mer för ola ska ha hjälp o tvätta soptunnan.... USCH men sådant man får göra som husägare tydligen.
 
 
herrå.....

öland o marknad

tjenna tjenna... ett tag sedan vi hördes eller ett tag sedan jag skrev.....
 
jag vet inte riktigt vad jag skrev om sist men jag tror inte jag har skrivit om öland??? ja nu har jag ju såklart korten på telen och vet inte var den där jävla sladden e.... men iaf så hade vi kul på öland.... vi kollade på djuren och klappade på vissa djur och klättrade på klättergrejerna och såklart så badade vi... ah jag kan ju inget annat säga än att det var svinkallt för såklart så började det o blåsa som fan när vi var och badade så de blev ju svinkallt..... såklart vilken otur man har.... suck suck suck... ja men de va kul dom hade ju skitkul rutschekanor och dom hade jättekuligt tivoli...
ja de va dessutom så att jag fick med mig linus på en karusell de va alltså så att varken jim eller ola vågade åka med o då var linus så snäll att han sa att ja men lussan jag åker med dig. snäll pojk.
jag skrek ju för hela karusellen förståss och trodde jag skulle halft dö om jag inte gick av med en gång... mådde illa en timma efter men de va fan värt skojset :D :D
ja de värsta var väl att veckan efter var vi på marknaden i virserum och då kom det, jo lussan sa linus du vet,jag åkte ju karusell för din skull och kan inte du åka med mig nu för min skull de värsta var ju att den var 20 gånger värre än den på öland o jag tror jag hade dött om jag hade åkt med.... men men.... det gick ju bra för jag åkte aldrig så ni har en levande lussan.... får la åka med pojken om de nu skulle va så att de finns i hultsfred men jag tror jag kommer ja iaf må illa skapligt länge. fan man e ju inte ung längre va..... ja iaf så köpte vi snygga gardiner och ål och lite annat skit på marknaden. ungarna fick var sin peng o handla för också och lördagsgodiset med förståss.... de köpte lite prylar..... linus hade ju också med sig egna pengar så han fick mycket på köpet... medans jim nyss hade köpt en ny telefon.... han hade således bara våran peng.
 
jaha ikväll ere ju iaf back to work för andra gången idag vilket e lite segt men vad gör man itne för sina kollegor va :D hehe.....
ska jobba med goa maria så de går nog fin fint :D skönt skönt. äsch nu ska jag gå å göra mig i ordning och springa i regnet bort till arbetet får snart uppdatera igen...
 
men fortfarande skulle de va kul o veta vad ni vill läsa om i denna blogg :D

hum.....

nej idag ska jag faktiskt inte skriva om netto.
 
vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva. men något skrapar jag väll ihop. är så dags nu innan jobbet.
 
har snart vart igång att jobba 3 veckor efter semestern o de känns helt okej faktiskt. bättre än jag trodde. men det är klart ll älskar vi semester. :D
 
juste jag glömde helt bort o berätta att på min semester så var vi ju på speedway. juste JAG var på speedway med familjen. ja ni som känner mig borde ju faktiskt veta att jag hatar speedway. men grabbarna ville åka o jim o linus hade fått en gratis biljett på skolan så hela familjen kom in gratis. när vi väl kom dit så var de ju inte heller så kul. allttså det var kul o umgås med familjen men det var faktiskt inte s kul med speedway. men roligare än vad jag kom ihog. de hade ju sjukt roliga namn llihoppa. så jag hejjde helt enkelt på de med roligast namn :D :D
hade också en sur tant brevid oss. så till slut så hejjade ola endast högljutt på polen eftersom tanten bredvid tyckte att polen skulle förlora.
 
ja dessutom så har vi vart o badt i stora hammarsjön. svinkallt i vttnet men skönt på land. ola badade somvanligt mest. förstår inte hur han står ut i de svinkalla vattnet. d e ju fan sjuuuukt.... men ja jag badar ju mycket varmare än han.... så det kan ju vara det.
 
sådär ja. nu har vi nog snart städat klart lägenheten. eller ja snart o snart. köket är nästan helt klart. bara fönster o golv kvar. sen e jims o linus rum o balkongen klarstädade. och jag har börjat på badrummet. sedan kan man på allvar börja här i hemmet. ska bli så SKÖNT o lämna in alla nycklar till lägenheten och bara säga adjö och inte ha de o åka till mer... :D
 
nej nu ska jag fan åka till jobbet. eller gå snarare för d tar bara en minut o gå

RSS 2.0